Språkpolisen igen!
Detta är en företeelse jag har irriterat mig på hur länge som helst. Och det är något som nästan alla säger, så det är väl bara att tiga och lida och morra lite i tysthet. Min mor kommenterade fenomenet i mitt förra språkpolisinlägg, så det är fler än jag som stör mig på det trots allt.
Vilken företeelse då, då? Jo, till exempel i den här käcka hälsningen:
"Vi syns i sommar!"
I sommar syns vi. Men annars då? Syns vi inte alls övriga årstider? Är vintern och hösten så tråkiga att vi är osynliga då eller?
Vi ses heter det egentligen. Men någon gång började någon säga "vi syns" i stället och det bet sig tydligen fast. "Vi syns till helgen!" (i övrigt syns vi inte alls för då gömmer vi oss på jobbet...eller?)
I Kalmar, där jag är uppvuxen (nä, inte "uppväxt"...), där drog man dessutom ut på det så att den vanligaste avskedsfrasen blev (och är väl fortfarande för allt vad jag vet): "Vi syyyynes" (man ska truta på munnen på yyyy). Käre sambon säger att detta bruk plägades även i Skåne under hans ungdom, fast ännu mer förkortat: "Synes!" (allternativ till det urskånska "sar vi" - översättning ges på begäran).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar