söndag 23 oktober 2016

Mycket kort söndagsrapport

Söndag. Den ene står i duschen sedan någon timme tillbaka. (ok, jag överdriver, men inte så mycket) Den andra är på fiolläger i Östra Grevie och ska alldeles strax hämtas hem. Jag tog mig en kort stund att klippa ihop två foton på de där bägge, eftersom Temaklasskort mailade lågupplösta bilder till mig som tack för att jag (för en gångs skull) beställde bildpaket efter de sedvanliga skolfotograferingarna. Den ena hatar det här kortet. Den andre tyckte att det var väl "helt OK" om jag beställde hem det.



Mina bästa, finaste tonårsbarn. Mina ambitiösa pluggisar, mina lata dänga-i-dörren-ungar, mitt allt. Älskar er.

tisdag 11 oktober 2016

Vadå KÖPA en låt? EN låt, förresten?

Jag och dottern satt i bilen på väg hem nu i kväll då det helt plötsligt bland all hitlistemusik dök upp en gammal låt på radion: Axel F av Harold Faltermeyer. Ni minns, ledmotivet ur Snuten från Hollywood?

Och jag höjde volymen, och berättade för dottern hur just den låten sommaren 1985 spelades överallt, på ständig repeat. Vräktes ur bilstereos eller bars runt i feta bergsprängaranläggningar på gatorna eller på stranden av De Tuffaste Ungdomarna. Sound of 1985, liksom.

Hehe, skrattade dottern lite medkännande, och nynnade med. Jag blev så i gasen att jag till och med berättade att "jag hade den på singel!"

Eh...mamma? Va?

Och så kom verkligheten ifatt mig, de 31 åren senare - min dotter vet inte vad en "singel" var för något.

Jo, som en LP-skiva (för det konceptet har hon lite koll på), fast mindre, och med bara en låt på framsidan, singellåten, och så en bonuslåt på baksidan.

Vadå, "en låt"? Köpte ni verkligen EN låt? Vad var meningen med det?

Oh dear. O tempora, o mores....


fredag 7 oktober 2016

Ja! Jag gillar den här bilden!

Jag har Windows 10 på både min stationära dator och min (alldeles nyinköpta och alldeles egna! yej!) laptop, men det bär sig inte likadant åt på de bägge datorerna. På den stationära startar det bara upp allting och radar upp mina ikoner på mitt skrivbord och väntar på att jag ska sätta igång med att göra vad jag nu ska göra.

Men på min laptop? Där kommer det först alltid en fantastisk bild som systemet själv har valt åt mig, som jag måste klicka på för att komma till en inloggningsruta. Och de här bilderna...! Alltså - de är precis av den sorten som kan få mig att sjunka in i funderingar och längtan hur länge som helst. Så fina! Och så byts de med några dagars mellanrum, så jag vet aldrig när det ska komma en ny och fin att försjunka in i. Jag älskar det där! och trycker varje gång på den lilla diskreta länken överst till höger med "Gillar du den här bilden?" så att jag ska få fler av samma sort.

Jag har skärmdumpat några av dem. Visst är de fantastiska?





onsdag 5 oktober 2016

Tankar från ett badkar

Där låg jag i badet igår kväll (jo, för jag har fortfarande rasande ont i övre delen av ryggen/skuldran, och det gör mindre ont just när jag badar), och läste en del, och funderade en del. Mina barn har många läxor och tycker att livet är ganska orättvist när vi vuxna kan slippa sånt på kvällarna. Och visst, läxor har vi inte längre även om vi har middagslagning, lampbyte på bilar, skrivande av inköpslistor, tvättande av kläder och triljoner andra trista vardagsmåsten som i stället fyller vår tid. Men just läxläsning och pluggande är vi färdiga med.

Så jag lutade mig läxfri tillbaka i badet och funderade vidare på det här med det livslånga lärandet. För mig själv tog det himla länge innan jag tyckte att jag hade gått färdigt i skolan. Det var grundskolan (med många läxor), gymnasiet (med ännu fler läxor), ännu ett gymnasieprogram fast på Komvux på kvällarna (med läxor...), en alldeles för omfattande utbildning på universitet som inte ledde till någonting utom väldigt fin allmänbildning (mer läxor än skoltid) och så en intensivare utbildning på universitet som ledde till att jag blev bibliotekarie (läxor som till och med tog över nätter, drömmar och allt).

Och av vad tyckte jag nu, lojt liggandes (läxfri, sa jag det?) i badet, att jag har lärt mig allra mest i livet? Kunskapen som satt sig mest och gett mig mest? Två saker, faktiskt:

Alla skönlitterära böcker jag har läst. På min fritid. Inte som läxa.
När jag med min fantasi har satt mig in i andra människors situationer, i andra miljöer, i andra länder, i historiska miljöer... när jag har varit där (utan att vara där), och läst utan att ha några krav på mig att lära. Då har det satt sig.

Och att läsa grundkursen, 20 poäng, i konstvetenskap på universitet.
Den satte allt annat jag lärt mig i samband med vartannat, lärde mig se de stora mönstren och förstå människor. Den kan, jämte alla böcker jag har läst, vara det intressantaste jag gjort i mitt liv.

Så, sorry, det där var väl ingen hjälp för hårt prövade, läxläsande barn? Skolan ger ju förstås livsnödvändiga verktyg - men att läsa böcker? För mig är det viktigast av allt.

tisdag 4 oktober 2016

I januari. Eller möjligen december.

Det är inte klokt, men det har redan gått nästan tre år sedan vi började privatleasa vår lilla blå VW Polo. I december ska den lämnas tillbaka (och vi kommer att ha kört 4500 mil med den). Attans, vad tiden går...!

Nu var då frågan ifall vi skulle fortsätta på samma sätt, och med samma biltyp? Jo, privatleasa fortsätter vi med ett tag till, för det funkar bra. Men varför hålla sig till samma bilmärke? När vi kan testa andra??

I helgen testade vi lite olika, men när vi satte oss i den här blev det kärlek vid första ögonkastet (och provkörningen):

BMW 118i

Jepp. För första gången i våra liv ska vi köra runt i BMW. Och ja, i den där orange färgen! Och ja, det ska bli SÅ VANSINNIGT ROLIGT!!! Bilsäljaren pratade om leverans i januari, kaaaanske i december. Hur ska vi nu kunna stå ut med att vänta så länge? Jag vill köra i den där NU. Idag.


måndag 3 oktober 2016

Igår, och idag - eller Beware of the angry bibliotekarie!

Igår: Köpa perenner till halva priset, för vill försöka plantera saker i trädgården nu innan det blir kallt, och tar det sig så tar det sig. Ja, bra idé! Även om de där syrenerna såg hyfsat halvvissna ut. Och så: hem och fixa till den där hörnan på trädgården där de ska planteras så de har någon chans att rota sig. Flytta jord. Gräva. Få jorden att stanna kvar i platåer genom att stadga upp den med rader av stora stenar. Ja! Hämta stora stenar från grannens stenhög (grannarna har också fått kommunalt VA installerat och haft grävare), hämta stora stenar från den plats i trädgården där de landade efter grävningen i vintras. Ja, bra! Carolina är Hulken! Carolina orkar allt! (och vill bli färdig med det här idag!)

Oj, ja just det ja: Carolina har haft lite problem med axeln och nacken de senaste dagarna efter att tydligen ha sovit lite snett någon natt. Blev det bättre av att bära tunga stenar?

Svar: nej.

Igår kväll: Aj. Aj. Aj.

Idag: Aj så inihelvete aj. Har knappt sovit i natt. Har ont typ överallt på vänster sida: axeln, nacken, ryggen, hela jämra armen... Har försökt massera in Voltaren, så att det skulle liksom gå in i porerna och mirakulöst läka allt överansträngt, men det funkade inte så där värst omgående. Inte ens efter en timme. Eller två. Har ont och är gnällig.

Idag: Carolina är direkt människoovänlig. Tycker alla barn (och alla vuxna) som besöker biblioteket är dumma och jobbiga och kommer med frågor i onödan. Tål inga ljud. Särskilt inte skrattande barn. Hade bäst passat i madrasserad cell (fast inte fasen hade det gjort mindre ont då?)(fast folk hade sluppit mig och mitt absoluta noll-tålamod idag)

Synd om.

Sensmoral: Bär inte tunga stenar om du redan sedan innan har nackspärr.